torsdag 13 oktober 2011

Människors möten

Om i ödslig skog
 ångest dig betog,
 kunde ett flyktigt möte
 vara befrielse nog.

 Giva om vägen besked,
 därpå skiljas ifred:
 sådant var främlingars möte
 enligt uråldrig sed.

 Byta ett ord eller två
 gjorde det lätt att gå.
 Alla människors möte
 borde vara så.
 

Av Hjalmar Gullberg


Fynd

Jag gillar att handla på loppis och second hand och jag tycker om gamla saker. Här kommer en bild på vad jag i våras fyndade på den lokala second hand butiken:
Några Irish coffee glas, en ny korköppnare, några äggkoppar och framförallt en skål från Johansfors glasbruk, den ingår i serien strict. Ett riktigt fynd!!
Delar ur strict
Här kan ni läsa om mina äggstra äggkoppar... :)

onsdag 12 oktober 2011

Tant snusk ;)

Jag har ganska enkel och snuskig humor....





Ja, ni fattar va!!

Lite bilder

Ibland är det skönt att bara titta på bilder. Klicka på bilderna så förstoras dom. Känner ni att man blir harmonisk? Det blir jag iaf!

Fisketur i augusti

Augustimåne

Dimma i augusti

Dimma i september

tisdag 11 oktober 2011

Trött

Igår var jag irriterad och idag är jag trött. Faktum är att jag var så irriterad igår att jag inte kunde somna och det visar sig idag. Vad har vi lärt oss av detta? Man ska inte bli irriterad på saker och ting?

Sen så har jag rensad kokt kungskrabba idag. Sambon har varit i Norge på jobb och fick klor och ben av en kollega som vi kokade och åt. Ja alltså, det var inte kollegans ben och klor utan kungskrabbans. Gott var det men det var mycket jobb för lite ull eller hur det är man brukar säga. Men så är det ju med skaldjur.

måndag 10 oktober 2011

Irriterad

Nu känner jag att är irriterad!
Kvällens nyheter serverade mig nyheten att det nu ska kosta mellan 125-150 kronor att betala en räkning över disk på banken (priset varierar på olika banker). Naturligtvis ett alldeles för högt pris. I mina ögon är ett pris på 2,50 kronor lagom.
Varför tar man då ut detta hutlösa pris kan man då tänka? Naturligtvis för att bankerna ska tjäna mer pengar. Det kostar att ha folk i kundtjänst/kassa och mer lönsamt om vi ombesörjer att fixa det hemma via Internet.
Ja jag tycker också att det är bra att betala räkningarna hemma i lugn och ro men det finns en stor nackdel, och det är att en stor del av befolkningen INTE HAR Internet, nämligen den äldre delen av befolkningen. Jag tycker att det är diskriminerande och rent utav för jäkligt att i princip utesluta en grupp människor på det här sättet.
Vad finns då för alternativ? Autogiro. Eller man kan tydligen även hos en del spelombud betala räkningarna via en maskin men även där är det massor av knappar att använda. Bankgiro finns men här är det en del att skriva och ha sig, svårare än att gå in på banken.
Det är inte lätt att bli gammal och verkligen inte på 2000-talet. Klart att man vill betala sina räkningar själv så länge det går, att själv reda sig. Tro inte att jag inte tror att äldre kan lära nytt men det är mycket teknik nu!
Morr. Godnatt. I morgon är en dag närmare att jag själv blir gammal. Vilka betaltjänster finns då månne?

lördag 8 oktober 2011

Hipp, hipp hurra!

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det bloggens födelsedag! Hipp hipp hurra!
Under året som gått har bloggen haft 23 426 sidvisningar och jag har gjort 278 inlägg, och har vad jag kan utläsa av statistiken har jag en växande läsarskara. Här kan du läsa det första försiktiga inlägget.
Man kan ju undra varför man har en blogg egentligen, förmodligen bara för att jag tycker att det är roligt. Kanske har det roat några människor men knappast gjort någon stor skillnad i världen.

torsdag 6 oktober 2011

Kassettband och Poster

Som så många andra ungar så minns jag när man började få upp intresset för musik.
Min storebror jobbade extra på OK på helgerna och han brukade bjussa på en och annan LP skiva. Jag var lite trög och valde länge sagor på LP, hur bra skivor han än bjöd mig. Men sen så hade han glömt ett kassettband hemma, ABBA:s Ring ring :) Och jag lovar att jag kunde alla låtarna!

Långnäst var jag den dag då bandet återtogs av dess rättsmäktige ägare, men då hade musikintresset fått fäste och jag fick återgå till att lyssna på Anita Hegerland.
Mitt första egna kassettband köptes på Åströms radio och det var Smokie, Living next door to Alice.





På 70-talet fanns en musiktidning som hette Poster. Kommer ni ihåg den? Den fanns 74-80. Jag har för mig att den var ganska dyr men jag brukade få köpa den ibland. Då traskade man iväg till Taxikiosken, för det var där dom såldes. Jag minns inte om jag läste den så mycket men den innehöll en massa planscher som man nålade upp på väggarna. Mamma och pappa tapetserade om mitt rum med en brun vävtapet så att inga hål från nålarna skulle synas.

Finns i nostalgisk bok numera



Tidningen Poster blev sedan tidningen OKEJ som jag köpte ibland. Den finns en bok även om den att köpa nu.

tisdag 4 oktober 2011

Jag har gjort det!

Jag har gjort det. En del av er kommer att bli avundsjuka. En del kommer att bli förvånade. Några kommer att tycka att jag är modig.

Jag har sett det länge men bara förträngt det, men det har gnagt inom mig varje dag. Har inte orkat ta tag i problemet utan tänkt att det ordnar sig på något sätt. Men verkligheten kommer ikapp en till slut.

Jag förstår inte hur man kan komma bort ifrån varandra, men det händer. Hemma hos mig händer det ofta och vad jag har förstått är det inte alldeles ovanligt heller. Men nu har jag tagit tag i det, fattat ett beslut att nu kan det inte längre vara så här, jag blir galen!

Nu tänker ni säkert vad har hänt? Jo jag har städat upp skåpet med plastburkar! Miljoner burkar utan lock och lika många lock utan burk. Så nu finns det bara parfolk i skåpet, någon ordning får det ju vara! Udda burkar och lock kan ju bara göra en vansinnig! Så de som hamnade på glasberget är nu på väg att bli förpassade till miljöstationen, så även en Tupperburk där locket inte länge gick på.


Så nu kommer det för allllltid att vara snyggt och prydligt i skåpet och bara jämna par :)

Förresten, visst är det nu det är nominering till svenska hjältar??

lördag 1 oktober 2011

Hemligheter på Hembygdsgården i Jokkmokk

I slutet av augusti deltog jag på arkeologins dag och temat var "Vad döljer sig i marken runt hembygdsgården?" Mitt barndomshem är bara ett stenkast från hembygdsgården i Jokkmokk och där har jag sprungit mycket och lekt som barn. Så naturligtvis ville jag veta mer om vad som döljer sig i marken.
Området är delvis inventerat av arkeologer i omgångar och man har kommit fram till att på 1600-1700 talet stod ca 100 kåtor och hus där. Området sträckte sig ungefär från Samernas utbildningscenter till Lappstan, och den breda stig som går på åsen är den ursprungliga vägen från den tiden. Det var en by redan då! Man vet inte i hur stor utsträckning området var befolkat hela året men man tror att vissa hushåll bodde där större delen av året.
Här har det stått ett hus en gång för länge sen.
Det fanns små hus med blyinfattade fönster i området och man vet att det förekommit handel, ja det var ju det marknaden var till för. Man har funnit mynt från andra länder där hus har stått och om jag minns rätt var mynten väldans gamla.

Man har även funnit mängder med kritpipor, alltså skaft till pipor som man rökte tobak i. Tydligen är det väldigt vanligt att man kan hitta dessa pipor, men få människor vet att det är just pipor. Piporna gjordes i Holland, det kan man bestämma pga leran de är gjorda av.
Kritpipor  
Vårdcentralen är ombyggd i omgångar och där har man funnit en kyrkogård och även en massgrav. Man kan inte med säkerhet säga exakt var kyrkan har stått. Man vet de exakta måtten på hur stor den var men har funnit två syllar av samma storlek. Men den stod ungefär där "storstenen" är, på den asfalterade gångvägen.
Nere vid multiarenan fanns en tjärn/kallkälla som man kallade "De dödas tjärn". Där doppade man liken i vatten upprepade gånger när det var kallt så att det bildades en tjock isskorpa på liken. Detta för att råttorna inte skulle gnaga på liken som bara kunde begravas när det inte var tjäle i marken.

Och vet ni, det bästa av allt! Rundvandringen på hembygdsgården går i repris 9 oktober, läs mera om det här!! Jag lovar att du inte blir besviken, det var trevliga och framförallt intressanta timmar med kunnigt folk som guider.

Tänk att där jag sprungit omkring som barn (ja vuxen också), lekt, plockat hallon mm är en plats där människor rört sig i flera hundra år.