Småfynd

Besökte grannbyn för någon dag sen. Där var som det brukar i december full commerse som min mamma skulle ha sagt. Jag gjorde några julklappsinköp men hann även förbi Röda Korsets affär där jag gjorde några småfynd.

Två röda glas på fot från Luminarc, fem gamla julgranspumlor (läs kulor) och en söt tomteflicka i trä fick följa med hem. Pumlorna är inte så silvriga som de ser ut, det är blixten som reflekteras. 40 kronor fick jag betala för min lilla påse.
Sen fanns det förstås saker jag inte köpte, bla dessa adventskalendrar för katter. Har folk blivit tokiga? Köpa kalendrar till ett husdjur? Snus är snus och djur är djur.

Mina få timmar på byn gick fort och avslutades med sushi som jag tog hem. Den var supergod, men än en gång så glömde jag att INTE köpa jätteräkor. Bättring.

Loppisfynd!

Under veckan har jag minsann gjort en del loppisfynd! Här kommer godingarna på bild!

Får jag presentera Ahmed och Edvald. Ahmed kommer från ett  tomteland  långt borta men har nu kommit till kalla nord  för att tomta här. Båda två har nu flyttat till Jokkmokk från Piteå.

De två små tomtenissarna flyttade också in under veckan, då Ahmed  längtade efter ljudet av små fötter.  Edvald tittar  längtansfullt på Ahmed och är lycklig, Ahmed ser mest generad ut.

Glastroll från Bergdala

Adventljusstake eller ljusfat?  Någon som känner till tillverkaren? Finns en signatur  under som jag glömde fota.

Skåp! Visst skulle det passa bra med en radio i retrostil istället för det den fula blåa?

En duk från Ulla S. Nostalgi från 70-talet. Blir fin när det våras!

Återvinning...

Det är bra med återvinning, man skänker bort eller säljer det man själv inte längre vill ha kvar. Sen köper eller får man av andra det man själv behöver. Men jag vet inte om det ibland har gått för långt, är det bara i Skåne man gör så här? Själv tycker jag att det känns ganska ruttet...

Handel

Läste att Norrbottningarna är bäst i landet på att dels handla begagnat, men även att handla på nätet. Tror jag det. I min lilla by finns inte så många affärer, så då är det ju lättare att byta grejer med varann. Fast så här i glesbygden gäller det att använda sig av de affärer vi har, annars kan ju inte de vara kvar. Men de second hand affärer vi har i byn är nog de som är mest välbesökta, vilket gläder mig.
Häromdan så föll mina ögon på en annons på nätet. Mina barndoms julgranspumla (kula för dig som inte vet vad pumla är). Ville verkligen ha dom men de blev för dyra. Kanske kommer tillfället tillbaka, kanske inte. Det som grämer mig mest är att jag lärt mig att det jag ångrat mest är inte det jag gjorde, utan det jag inte gjorde.

Vill ha 

Fyndat!

Här kommer lite bilder på saker jag fyndat på loppis den senaste tiden :)

En fin glasburk i retrostil!

Det roliga med denna tomte är att i fjol köpte jag en likadan på samma affär. Jag tror att de är bröder och nu är dom återförenade! :)

Fina äggkoppar från Bo fajans,  5 kr styck!

Tygstuv som jag fick av mamma, snacka om 70-tal

Liten pippifågel som såg så ensam ut.

Ljusstakar, någon som vet var dom kommer ifrån?

En kökshandduk i nyskick...

...från Frösö handtryck

Almedahls

Jag är riktigt förtjust i gamla fina kökshanddukar. Eller faktiskt i kökshanddukar överhuvudtaget. Tyvärr lyckas jag sällan hitta fina gamla kökshanddukar på loppis, kanske mitt sökområde är för litet? Här kommer några fina handdukar från Almedahls, nya men med gamla mönster.

Fynd

Jag gillar att handla på loppis och second hand och jag tycker om gamla saker. Här kommer en bild på vad jag i våras fyndade på den lokala second hand butiken:

Några Irish coffee glas, en ny korköppnare, några äggkoppar och framförallt en skål från Johansfors glasbruk, den ingår i serien strict. Ett riktigt fynd!!

Delar ur strict

Här kan ni läsa om mina äggstra äggkoppar... :)

Foton!

Fjärde advent! Stämning och matlagning på schemat!

Mina favorittomtar, Långskranketomtarna! Dom lekte jag med som barn och nu bor dom hemma hos mig. Mamma har köpt dom någon gång på 50-talet. Här flankeras dom av ICAnders tomten!

Den här gjorde jag i 6-årsåldern. Jag ler varje gång jag ser dess sura min!

Två av husets änglar!

Här är Nisse som jag fick av mamma och pappa -86. I mitten en gammal sprucken soppterrin med hyacinter och längst bort Lisa Larssons Adventsbarn. Duken med "Staffan var en stalledräng" är ett kärt barndomsminne!

Julbord!

Dom här tre små söta tomtarna adopterade jag på Kupan för 10 kr.

Fynd!

Som jag tidigare bloggat om så gillar jag att gå på loppisar och auktioner. Då och då kommer jag hem med "bra att ha saker", saker jag tycker är fina eller söta, och jag blir hur nöjd som helst.
En gång på en auktion så fanns det en tomte med kruka i en kartong med en massa andra saker. Och jag kände mycket starkt att den där tomten MÅSTE  bli min, det liksom brann i mig. Jag fick kartongen och tomten för några tior och när jag kom hem och kollade med mamma så var det så att min mormor hade haft en likadan tomte. Någonstans inom mig hade jag känt igen den och bara visste att jag ville ha den.
"Gamla Konsum i Åsarna"  skriver på sin blogg om sitt fina loppisfynd!

Inget rekorderligt fruntimmer är jag....

Tänker på alla fantastiska kvinnor med denna skapar-iver. På de kvinnor som funnits före dig och mig och som lämnat alla dessa konstverk efter sig, alla dessa handarbeten.

När man går på loppisar och liknande kan man konstatera att det ligger högvis med arbeten på hyllorna; virkade, stickade och broderade. Fina arbeten som tagit energi och massor av tid till att göra. Själv är jag inte av den typen som fixar sånt, jag har varken kunskapen eller intresset. Eller tålamodet. Faktiskt så stickade jag ett par vantar (ja ett par, inte bara en vante) på högstadiet och det är väl den störta bedrift jag gjort inom ämnet. En gång fick jag ett nybörjar broderi av min mamma, enkla korsstygn sa hon att det var, med ett garn i tonade färger så man behövde aldrig byta tråd. Hur tror ni att det slutade? Ja en enda stor tjorv med trådar kors och tvärs på undersidan... *jätteenkelt*...hmmmff.
Nu för tiden har jag gett upp att jag ska bli ett rekordeligt handarbetande fruntimmer, symaskinen kommer bara fram när jag måste och då drar familjen, ungefär som när Prosit ska nysa i filmen om Snövit. Dock handarbetar jag ju här på bloggen, man är ju modern, jag kör en egen utarbetad variant på pekfingervalsen. Men en sak är säker, skillnaden är dock den; om 50 år är det ingen som någonsin kommer ihåg detta bloggskapande och ingen kommer att sälja inläggen på loppis.
På nätet finns gott om bloggar där rekorderliga kvinnor handarbetar och kvinnor som köper begagnade dukar och dyl och gör om dom till finfina saker!

Visst blir man liiiite inspirerad?