Hemligheter på Hembygdsgården i Jokkmokk

I slutet av augusti deltog jag på arkeologins dag och temat var "Vad döljer sig i marken runt hembygdsgården?" Mitt barndomshem är bara ett stenkast från hembygdsgården i Jokkmokk och där har jag sprungit mycket och lekt som barn. Så naturligtvis ville jag veta mer om vad som döljer sig i marken.
Området är delvis inventerat av arkeologer i omgångar och man har kommit fram till att på 1600-1700 talet stod ca 100 kåtor och hus där. Området sträckte sig ungefär från Samernas utbildningscenter till Lappstan, och den breda stig som går på åsen är den ursprungliga vägen från den tiden. Det var en by redan då! Man vet inte i hur stor utsträckning området var befolkat hela året men man tror att vissa hushåll bodde där större delen av året.

Här har det stått ett hus en gång för länge sen.

Det fanns små hus med blyinfattade fönster i området och man vet att det förekommit handel, ja det var ju det marknaden var till för. Man har funnit mynt från andra länder där hus har stått och om jag minns rätt var mynten väldans gamla.

Man har även funnit mängder med kritpipor, alltså skaft till pipor som man rökte tobak i. Tydligen är det väldigt vanligt att man kan hitta dessa pipor, men få människor vet att det är just pipor. Piporna gjordes i Holland, det kan man bestämma pga leran de är gjorda av.

Kritpipor

 

 

Vårdcentralen är ombyggd i omgångar och där har man funnit en kyrkogård och även en massgrav. Man kan inte med säkerhet säga exakt var kyrkan har stått. Man vet de exakta måtten på hur stor den var men har funnit två syllar av samma storlek. Men den stod ungefär där "storstenen" är, på den asfalterade gångvägen.
Nere vid multiarenan fanns en tjärn/kallkälla som man kallade "De dödas tjärn". Där doppade man liken i vatten upprepade gånger när det var kallt så att det bildades en tjock isskorpa på liken. Detta för att råttorna inte skulle gnaga på liken som bara kunde begravas när det inte var tjäle i marken.

Och vet ni, det bästa av allt! Rundvandringen på hembygdsgården går i repris 9 oktober, läs mera om det här!! Jag lovar att du inte blir besviken, det var trevliga och framförallt intressanta timmar med kunnigt folk som guider.

Tänk att där jag sprungit omkring som barn (ja vuxen också), lekt, plockat hallon mm är en plats där människor rört sig i flera hundra år.