Ljus och mörker

Norr om polcirkeln har vi polarnatt, vilket innebär att solen inte stiger över horisonten i december. Jokkmokk ligger ju ca 1 mil norr om polcirkeln vilket innebär att det i teorin bara är några dygn. Jag vet inte exakt när de är men tror att det är kring 10 december. Men samhället ligger i en grubba vilket gör att det i verkligheten är fler dygn. Med andra ord är det ganska mörkt här i december månad men det är tur att snön lyser upp. När januari månad kommer spanar man varje dag för att få se årets första solstrålar. Här i vårt hus lyser solen in först kring den 26 januari.
En gång när barnen var små och vi i januari åkte bil söderut så kom solen fram och vi såg solen för första gången det året. Äldsta sonen som var i 3 års åldern sken lika mycket han och ropade; titta den lyser som en stor guldpeng! Jag kommer aldrig att glömma just det ögonblicket, solen som sken och sonen med det lysande och skrattande ansiktet!
Nu har vi slutet av november och den mörkaste tiden väntar oss och med tanke på det så får ni här en vacker dikt på vägen. Den är förresten en psalm.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.