Har det inte värst ändå!

Här i byn vid polcirkeln ser ju inte demografin alltför optimistisk ut inför framtiden. 

Men ni vet, det finns alltid någon som har det värre och jag är glad att jag inte bor i Älvsbyn.

Sång för april

Så där ja. Första april idag, härliga tider! För dig som inte känner till årstidernas växlingar på polcirkeln så kan jag berätta att det är vårvinter här. Det innebär att på nätterna sjunker temperaturen till varierade grader minus (i natt kring -12 om jag inte minns fel) och på dagarna blir det varmare med takdropp.

Barmarkstiden kommer så småningom, så jag försöker njuta av det lugn som snön faktiskt ger. När snön är borta brukar det bli mycket att göra, gårdar och förråd som ska städas, altanmöbler som ska fram, cyklar som ska fixas, krattning av gräsmattor, blommor och frön som ska planteras, fönster som ska städas, ja, you name it!




Så ha nu en skön start på april, och att du tar aprilskämten med jämnmod!

Hurra!

Hurra, hurra, hurra! Idag är det vintersolståndet och vi går nu mot ljusare tider!

Här på polcirkeln har vi inte sett solen på ett tag, då den inte kommer över horisonten och vi har s.k. polarnätter. Nu tar det ett par veckor innan man märker skillnad med blotta ögat. Och om ett halvår har vi midsommar kära vänner!

Midvinternatt dygnet runt typ och endast tomten är vaken

Det är tur att vi har advent och jul med allt sitt mys, som lyser upp tillvaron när det är som mörkast.

Vintersaga

Nu har vi fått riktig vinter på polcirkeln, den av många efterlängtade snön har vräkt ner. Idag är det förhållandevis kallt, -17,5 grader, och klart. Det känns som att gå omkring i ett julkort ute!
Här kommer en bra låt som omfattar hela Svea rike! Hoppas att ni har en bra 3:e advent där ute, bränn er inte på knäcksmeten eller vad ni fyller er dag med!

Tystnad i advent

Här på polcirkeln har vi nu fått snö. I helgen hade vi ungefär alla väder man kan ha, snöfall, regn och blåst och slutligen snö och kyla.
Fördelen med snön är att det blir ljust och rent men framförallt tyst och jag njuter när ljuden dämpas och man känner sig nerbäddad :)

1:a advent har vi nu bakom oss och de allra flesta hus och fönster är nu dekorerade så fint. Fast ibland så är uttrycket sometimes less is more verkligen aktuellt...

. 

Nu ska jag göra ett ryck här hemma fast man bara har lust att mysa på så här i adventstider. En sorts småkaka ska bakas tänkte jag.

Klicka på bilden!

Kallvere?

Idag har vi 12 november och här på polcirkeln har vi inte en gnutta snö. Förra året kom snön för att stanna den 7 oktober så det är faktiskt en ganska stor skillnad. Kanske denna vinter inte kommer att kännas så lång? Fjolvintern var lång, snörik och kall så för min del tar jag gärna en lightvinter! Vad det än blir så kommer vi igenom den, en ny vår väntar oss på andra sidan vintern! Så så går sommaren supersuperfort och så blir det höst igen. Man kan också säga så här:

Nu ha ve hadd kallvere, kallsnidd´n, kallflistre, kallsneggen, snödrivern, snödrevan, snökörun, svallis´n, blankis´n, tjälasmäll´n, frussefile, nageltjäll´n, kallföttren, örstyngen, blötsnore å hurven.

Nu vänta klobbsnön, ovarnavattne, blåkasnön, skarpskaran, garaila, förfalle, slaskföre, blötskon å grannvere.

Sen val he tjälabränna, tjälamyggen, tjälabryt´n, småfågla, ogräse, kallvattne, solskine, brems´n å anne åt.

Sist kom swidar´n, bärplockninga, pärgrävninga, höstsola, kallregne å kallblåst´n.
Sen böri ne om ve kallvere.

Ljus och mörker

Norr om polcirkeln har vi polarnatt, vilket innebär att solen inte stiger över horisonten i december. Jokkmokk ligger ju ca 1 mil norr om polcirkeln vilket innebär att det i teorin bara är några dygn. Jag vet inte exakt när de är men tror att det är kring 10 december. Men samhället ligger i en grubba vilket gör att det i verkligheten är fler dygn. Med andra ord är det ganska mörkt här i december månad men det är tur att snön lyser upp. När januari månad kommer spanar man varje dag för att få se årets första solstrålar. Här i vårt hus lyser solen in först kring den 26 januari.
En gång när barnen var små och vi i januari åkte bil söderut så kom solen fram och vi såg solen för första gången det året. Äldsta sonen som var i 3 års åldern sken lika mycket han och ropade; titta den lyser som en stor guldpeng! Jag kommer aldrig att glömma just det ögonblicket, solen som sken och sonen med det lysande och skrattande ansiktet!
Nu har vi slutet av november och den mörkaste tiden väntar oss och med tanke på det så får ni här en vacker dikt på vägen. Den är förresten en psalm.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.