Lycka

Är fortfarande helt uppfylld av lyckan över att Julle (numera Bonzo) kommit tillrätta, så till den milda grad att jag nästan inte kunde somna i går kväll. Tänk att våran fina katt LEVER, har det bra, får sova inomhus på en köksoffa, får äta sig mätt, får vara ute i naturen när han vill och att han har en fin familj som tycker om honom och tar hand om honom. Det var fantastiskt att få borra in näsan i hans tjocka päls än en gång. Visst är det synd att han fick genomgå allt detta, synd om oss som inte får ha honom här. Men mest känner jag tacksamhet att det ändå gick bra för honom, tror att allt har en mening. Tänk att jag känt hans nya matte och husse ganska länge utan att veta om katten, tänk att jag kört och gått förbi huset på Talvatisgatan många gånger utan vetskapen om honom.

En ung Julle innan äventyret.