På baksidan av Västra skolan fanns ett elevrum man kunde gå till på rasterna och nu kanske du börjar minnas Gula paviljongen? Det var ett avlångt gult hus i Vattenfalls baracktyp. Här huserade kära Tant Henny och oj så snäll hon var! Jag kan aldrig komma ihåg att hon sa ett hårt ord eller att hon ens var sträng. Så här i vuxen ålder förstår jag ju att hon ändå måste ha höjt rösten någon gång, men att hon måste ha gjort det med respekt och kärlek.
Kära tant Henny omgiven med barn skolavslutningen -80. |
Här är det samma skolavslutning. Jag gick ut 6:an det året och några från årskursen bar fanorna. Det vita huset, vart tog det vägen? Och vad är det för vägbarack i bakgrunden?
Klasskompis! I bakgrunden huvudentrén till skolan. Om jag inte minns fel revs skolan ett år senare. |
Åh tant Henny... saknar henne. Jag kommer ihåg räcket som var mellan gula paviljongen och gympasalen mot Klippgatan där man brukade hänga kväveck (och jag kommer ihåg tant Berit's lekis på andra sidan gatan, fast jag gick inte där).
SvaraRaderaSkolan måste ha rivits sommaren/hösten 1982. Jag gick åk5 på gamla Västra 1981-82 och åk6 på nya.
Undrar just var trappstenarna tog vägen från gamla Västra? Jag hoppas att någon var så smart och tog rätt på dom. Kommer ihåg att vi kollade på fossiler på trappstegen.
SvaraRaderaJag minns också fossilerna och knävecksräcket. Herregud så öm man var efter att ha snurrat runt i knävecket varenda rast. Tant Henny var allt ni sagt och mer, önskar att hon visste hur bra hon var. Hon var även "up-to-date". Hon var snabb att köpa in Rubiks kuber när dem kom ut på marknaden och det var även hon som lärde mig att lösa dem.
SvaraRadera