Som barn hade jag nära till kiosken, bara nån minuts promenads avstånd. Många besök blev det där, med en 1-krona i handen för att för det mesta köpa lösgodis. Här är barndomens kiosk, Eriks kiosk, och som i folkmun ofta kallades nedersta kiosken.
|
Foto: Leif Karlsson |
Reklamskyltar på taket, flaggor, godisautomat på sidan, blomplanteringar, vilken prakt! Ståpinnen där många barn stått på för att kolla in utbudet.
Jag och kompis Small Zero var trogna kunder och under en tid hade vi dille på äppelklubbor. Jag minns inte vad de kostade, men de var stora och underbart goda. Vi köpte några stycken och gick till lekparken vid Liggahusen och åt upp dom.
|
Äppelklubba :)
|
|
Läppstiftsgodis :) |
Jaa men visst. minns hur vi satt på gungorna vid Liggahuset och sörplade i oss klubborna. Åhh vad goda de var! :o)))
SvaraRadera(Lilla O)
Numera, när man kan gå in i kiosken och det har blivit en liten affär, är det inte lika spännande som det var när man som barn stod med näsan mot rutan och tittade på godiset. Eller också har man bara blivit gammal.
SvaraRaderaNog var det bättre förr!
SvaraRadera